Född 1998 Skimmel, 169 cm Premierad AB tom 2010 I svensk avel från 2008		Uppfödare: Th. Schaap Ägare: VDL Stud och Jonas Persson
Radisson godkändes i KWPN 2001. Han var en av sin årgångs mest framgångsrika unga hopphästar i Holland och hade stora framgångar i de holländska unghästchampionaten. Han godkändes i Sverige 2008 baserat på dessa goda prestationer. Han har i Sverige med framgång tävlats av Niklas Arvidsson och har segrar och placeringar i Svår hoppning, även internationellt. Under säsongen 2010 kommer han att ridas av Peter Eriksson. Radisson är efter den berömde Corrado I-sonen Indorado. Indorado har, med sitt i Holland höga avelsindex för hoppning, bevisat att han för det högpresterande blodet från Corrado I vidare till sina avkommor. Radisson kommer ur en mycket stark mödernelinje. Modern, elit/preferant/prestatie-stoet Joyful Lady är också är mor till godkände hingsten Pacific e. Corland, som tävlat framgångsrikt i Svår hoppning. Mormodern, preferent/prestatie-stoet Aresa-Lady, är även mor till den godkände hingsten Intermezzo (helbror till Joful Lady) som haft internationella framgångar inom hoppsporten.  Två importerade avkommor till Radisson deltog i finalen för 6-åriga hästar i de Öppna Championaten 2009. Förutom en utmärkt hoppförmåga förärver Radisson sin fina exteriör och ger tre bra gångarter. Många holländsk- födda avkommor har därför blivit attraktiva som hunterhästar och sålts för stora pengar till USA. En Radisson-avkomma var Floridas mest framgångsrika hunter under 2009.
Indorado Corrado I Cor de la Bryère Rantzau xx - Quenotte Soleil Capitol I - Kuerette Aida Ahorn Z Almé Z - Heureka Z Tresse Caletto I - Kokarde Joyful Lady Nimmerdor Farn Fax I - Dorette Ramonaa Koridon xx - Friedhilde II B Aresa Lady Joost Consul - Ulana First Lady Courville xx - Ramona I B

http://www.youtube.com/watch?v=UOkF29o1Ye4

Baltic Cup i Randers 2006

Hästhoppning är den största grenen inom ridsporten. Man låter hästar (med ryttare) rida en bana som, beroende på svårighetsgrad, är byggd med ett antal hinder med en viss höjd.

Banhoppning har varit en olympisk gren sedan OS år 1900 i Paris. Då fanns både höjd- och längdhopp med. Hoppning visades för första gången i TV 1948. Då under Os i London.

Hindertyper

De olika hindertyperna delas in i två kategorier beroende på hur de byggs:

• Rättuppstående hinder

Hindrena är enkla, det vill säga utgörs av enbart ett par hinderstöd. Några rättuppstående hinder och hur de byggs är

• • Sax - två bommar läggs som ett kryss där den ena bommens ände vilar mot hinderstödet och det andra på marken. Denna hindertyp anvnänds mest vid träning och inskolning av unga hästar där den lägsta mittenpartiet inbjuder till att hoppa centrerat över hindret.
  • Räcke, Stationata - utgörs av två eller flera bommar på höjden, en planka eller grind kan blandas in för variationens skull.
    • Plank - plankor med ursågade ändar som hängs på hinderstöden, ett plankhinder består enbart av plank men enstaka plankor kan användas tillsammans med bommar.
    • Grind - består av en bit staket som hängs på hinderstöden, små grindar används som fyllnader tillsammans med bommar medan större grindar oftast används som jokerhinder.
  • Mur - påminner om en stenmur men är gjord i trä och ihålig. De översta 'stenarna' är ofta mindre och lättare att riva. Svårigheten med en mur är att den döljer landningen.

• Längdhinder

Utgörs av två eller fler par hinderstöd och har varierande längd mellan sig beroende på svårighetsgrad. De flesta kan dessutom enbart hoppas från ett håll såsom oxer, stigsprång, vattengrav och solfjäder.

• • Oxer - är två räcken efter varandra. Det sista räcket utgörs av en ensam bom på samma höjd som översta bommen i räcket längst fram.
    • En parallelloxer har båda de översta bommarna i samma höjd.
    • En stigande oxer har den bakre översta bommen 5 cm högre än den främre.
    • En sjunkande oxer har den bakre bommen 5 cm lägre än den främre, dock är denna typ av hinder ej tillåtna i Sverige på grund av olycksrisken.
    • En svensk oxer har ena räckets högra sida 5 cm lägre än den vänstra och andra räckets vänstra sida 5 cm lägre än den högra. Tittar man på hindret från anridningshållet ses bommarna som något krysslagda.
  • Stigsprång - är mycket likt en oxer men är enklare att hoppa. Den bakre ensamma bommen utgör hindrets totalhöjd och den främre skall vara 2/3 av bakbommens höjd.
  • Trippelbarr - består av tre räcken i varsin höjd, det lägsta står längst fram och det högsta längst bak. Hindrets totalhöjd utgörs av den bakersta bommen medan den främsta bommens höjd skall vara 1/2 av hindrets totalhöjd.
  • Svinrygg - byggs med tre par hinderstöd, den mittre bommen utgör hindrets totalhöjd, den första och sista bommen skall vara 2/3 av hindrets totalhöjd.
  • Solfjäder - ett ovanligt hinder med ett hinderstöd som alla bommar utgår från. Den andra änden av bommen placeras mot ett eget hinderstöd i en, från ovan sett, solfjäderformation.
  • Vattengrav - är en lång grav eller vattenmatta fylld med vatten och med enbart en liten upphöjning vid avstampet.
  • Kryss - två räcken där bommarna korsas på mitten, hindret bildar ett kryss eller kors om man ser det ovanifrån. Ett hinder som idag är förbjudet i Sverige på grund av olycksrisken.

• Fyllnader

Under de flesta hindertyper finns plats för fyllnader som ger hindret karaktär och kan öka eller minska svårighetgraden.

• • Grindar - Bitar av staket ståendes på marken under hindret.
  • Blomlådor - olika former av lådor med levande blommor eller plastblommor.
  • Lådor - ihåliga trälådor i olika former* med dekormålning eller konstgräs. *Exempelvis huskroppar, låga murar, broar, häckar etc.
  • Skyltar - sponsorhinder har ofta skyltar med företagets namn som utfyllnad.
  • Mattor - plastmattor för att efterlikna vattenhinder placeras under hindret, flera olika färger och former förekommer.

Bedömningar

Banhoppning innefattar ofta en grundomgång där det gäller att ta sig runt banan felfritt inom en angiven maxtid och en omhoppningsomgång där det gäller att hoppa felfritt så snabbt som möjligt. Omhoppning sker endast om det blivit mer än en felfri i grundomgången. Det finns även en nybörjarklass, så kallad Clear Round, med extra låga hinder utan omhoppning där alla som tar sig runt felfritt får en rosett.

De olika bedömningar är följande;

• A - ryttare med lika antal felpoäng förklaras likplacerade
• Clear round - rids som beödmning A
• A:0 - ryttare med lika antal skiljs åt genom tiden i grundomgången
• A:1 - ryttare skiljs åt genom en omhoppning (A:1a) eller två omhoppningar (A:1b)
  • A:1a - ryttare med lika fel i grundomgången skiljs åt genom en omhoppning där minst antal fel och snabbast tid vinner
  • A:1b - ryttare med minst antal fel i första omhoppningen går vidare till en andra omhoppning där minst antal fel och snabbast tid vinner
• Hoppning i två faser - ersätter bedömning A:1c och A:1d där ryttare utan fel i grundomgången direkt börjar med omhoppningen. Bedömningen av grundomgången kan vara A eller A:0, i omhoppningen kan det vara A, A:0 eller C
• A:2 - Grundomgång där ryttare med minst antal fel hoppar om tills en vinnare har korats
• C - ryttaren med snabbast tid vinner. Vid nedslag, vägran eller tidsfel läggs straffsekunder till ryttarens totala tid.

Man hittar de olika bedömningarna och kompletta reglerna i tävlingsreglementet, TR III - hoppning.

Hinderhöjder

Hinderhöjderna för häst (över 148 cm) är:

90cm
100cm
110cm
120cm
130cm
140cm
150cm
160cm

För ponnyer beror höjden dels på klassens svårighetsgrad men även på ponnyns höjd; huruvida ponnyn är en A-, B-, C- eller D-ponny:

Status, cuper och lagtävlingar

Alla tävlingar har en särskild status som berättar om vilka som får delta, vilka klasser man kan välja på och hur duktig ekipaget är.

Klubb- och inbjudningstävling

Klubbtävlingen är den som har lägst status och här får bara klubbens medlemmar deltaga. Klubbmedlem är den som har betalat en helårsavgift till sin ridklubb.

Efter klubbtävlingen kommer inbjudningstävlingen där klubben som anordnar tävlingen kan bjuda in högst fem andra klubbar att låta sina medlemmar delta också. Klasserna kan göras öppna, det vill säga att uppklassade hästar och ponnyer får lov att starta. Annars gäller samma regler som vid lokaltävling.

Lokaltävling

Lokaltävling är när man tävlar inom det område ens klubb tillhör. På lokaltävling krävs det att ryttaren har en ryttarlicens, och då lägst lokallincens, som är utfärdad i Sverige för att få tävla.

Det får finnas klasser i högst 1,10 för häst och Lätt B för ponny.

Man får tävla B-ponny tills man är 13 år. C-D ponny 18 år

Regionaltävling

För att få delta i en regionaltävling måste ryttaren ha minst junior- eller seniorlicens beroende på ålder. Dessutom måste hästen/ponnyn ha licens. Här får även nordiska och utländska ekipage som bott i Sverige minst ett år deltaga.

Högsta klassen som får finnas är 1,30 för häst och MSV B för ponny.

Nationell tävling

Nationella tävlingar får innehålla klasser upp till 150 hoppning för häst samt Svår hoppning för D-ponny (Msv A för c- ponny, msv b för b-ponny).

Elittävling

När ett ekipage har uppnåt ett visst resultat i de nationella tävlingarna kan man starta i elittävlingarna där mästerskapen såsom SM och EM-kvalen går.

Högsta klassen är 1,50 för häst och Msv A för ponny.

Cuper och lagtävlingar

Det finns även många olika cuper och lagtävlingar inom banhoppningen, däribland allsvenskan som delas in i tre divisioner.

Division III är lägst och finns inte i alla distrikt. Om man vinner, alternativt blir andraplacerad i hela Division I, blir klubben uppgraderad till Ponnyallsvenskan Elit, som precis som vanligt innehåller 3 omgångar. Genom att prestera lika bra i elitallsvenskan blir laget kvalificerad till Lag-SM på Strömsholm.

Reglerna för cuperna och lagtävlingarna ändras med jämna mellanrum, varav man bör hålla utkik efter tillkomna och borttagna regler.

Andra cuper och lagtävlingar i Sverige för häst är bland annat:

• Agria Junior Mästare
• YR Krafft Cup
• Krafft Ungdoms GP
• Morgondagens Vinnare
• Lamicell Cup
• Hopp för alla
• Sveland Cup

Och för ponny:

• Ponnia Cup
• Start Cup
• Baltic Cup
• Ridsport Ponny Cup
• Mountain Horse Pony Cup
• Börjes Cup
• Midsommarcupen
• Sveland Cup
• Junior Cup
• Ponnyallsvenskan

Felpoäng

Som olydnad räknas bland annat vägran, utbrytning, volt tillbaka samt istadighet

• Rivning: 4 fel
• Första olydnaden: 4 fel
• Andra olydnaden: 8 fel (Klubb och lokal tävling)
• Andra olydnaden: Uteslutning (Regional, Nationell och ELIT tävling)
• Tredje olydnaden: Uteslutning (Klubb och lokal tävling)

4 fel ges även per korsande av eget spår.

• Tramp i vattengraven: 4 fel
• Överskriden maxtid: 1 fel per varje påbörjad 4-sekundsperiod
• Rida fel väg: uteslutning
• Om ryttaren ramlar av: uteslutning
• Varje påbörjad sekund i omhoppning på tid: 1 fel

Hästhoppning är en OS-gren sedan Olympiska sommarspelen 1912 då Sverige anordnade spelen.